Snuttar blir fina nystan

Mitt spinnarrum lockar o drar, vissa dagar hinner jag inte ens sticka in näsan där men andra dagar så får jag en stund. Idag satte jag mig o spann ihop lite snuttar tillsammans med Dixie-tråd, här ser ni resultatet. Ett svart o vitt nystan av dixie o Amorina. Ett helvitt nystan med bara Dixie. Och ett brunvitt nystan med Evita och Dixie.

Mmmm nästan så att jag också blir stickasugen och jag som inte ens kan sticka, kanske skulle lära mig någon dag

Juldagsgarn

Juldagen är en stilla dag, alla vilar och myser i vårt hem.
Jag satte mig vid rocken en stund, min äldsta och bästa rock.. Och spann detta garn, tvåtrådig baby alpacka från vår egen uppfödda alpackatjej HA Dixie. Hon är ganska lik sin mamma i ullen, jämn och finfibrig. Fast den där babyullen är förfärligt smutsig, man får stanna rocken ganska ofta för att plocka småskräp.
Men i alla fall, det blir ett väldigt mjukt och härligt garn :-)

God fortsättning på er alla därute!

Den bästa alpackaullen

Alpackan är en fantastisk ullproducent, de ger dig varm användbar ull samtidigt som de är ett härligt sällskap.  Ett av målen i avelsarbetet är att få ut så bra ull som möjligt från alpackan i så många år som möjligt. Oftast är det så att alpackan har sin bästa ull i två års ålder därefter brukar det dala i kvalitet och mjukhet. Därför är det viktigt att avla vidare på de alpackor som bibehåller sin ullkvalitet med så liten ullförändring som möjligt långt upp i åren.

 Se på din alpacka och föreställ dig att ullen görs om till nystan, att dessa nystan sitter placerade på alpackans kropp. Du vill då så klart att alla nystan är av samma kvalitet och samma jämna färg för att du ska kunna göra så många likadana tröjor som möjligt. Just färgen är något som många glömmer, vill du ha toppkvalitet så ska färgen vara jämnt fördelad och inte avvika i ljumskar eller med färgfläckar.Utöver färgen så vill du även att alla dina garnnystan ska vara lika mjuka, lika starka och lika i elasticitet så att du inte får partier på din tänkta tröja som är stickiga, fläckiga eller som går sönder.

Det kan vara lättare att se ordentligt på alpackans ull efter klippning. Lägg ut fällen från rygg hals o magsidor plant med roten ner och toppen på fibern uppåt. Kontrollera om fibern är lika lång över hela partiet. Se hur färgen är och hur mycket täckhår det är. Tänk återigen på att du ska få ut så mycket fiber av lika kvalitet som möjligt från din alpacka.  När du lyfter det klippta ullpartiet så ska det hålla ihop, precis som att det sitter fast som på en hud. En riktigt tät alpackafäll håller ihop så bra att du utan problem kan vända den upp och ner eller skaka den utan att den ramlar i bitar. En tät ull gör dessutom att smuts och skräp inte når ner i ullen när alpackan fortfarande bär den på kroppen, skräpet lägger sig ovanpå ullen. En tät ull formar sig i staplar, dessa staplar syns tydligt på alpackan innan den är klippt.

Fibern ska vara krusig med djupa vågor jämnt fördelade över hela fiberstråets hela längd. Denna krusighet ska vara lika över hela fällen. Ta ut små fiberprover från fällens olika partier, lägg dem på vitt eller svart papper och jämför proverna. Då ser du om krusighet och längd är lika över fällen, du ser även om färgen är lika samt om det är grova täckhår i vissa partier men inte i andra. Ju krusigare fibern är desto mer elastiskt blir det färdigspunna garnet, ett elastiskt garn går lätt tillbaka och det stickade plagget tappar inte sin form.

Något som är viktigt för att kunna spinna ullen lätt och fort är längden på fibern, den behöver vara minst 5cm för att man ska slippa bråka med garn som går av i garntillverkningen. Ett vuxet alpackasto som går dräktigt år efter år och får föl som hon diar, hon får ofta en ull med kortare längd. Här spelar aveln stor roll tillsammans med en stabil och bra foderstat för ditt sto.  Ett bra avelsämne klarar att hålla en acceptabel ullnivå trots att det går kraft från henne till foster och mjölkbar.

Självklart så tar det tid att avla fram de alpackorna som är perfekta och fram till dess så gäller det att du nyttjar den ull du får på bästa sätt. Jämför dina alpackors ull. Tänk efter hur garnet blir efter dessa… är ullen krusig? Då blir garnet elastiskt och är idealiskt i resårer, mössor och tröjor mm.  Är ullen inte krusig alls men väldigt mjuk? Då kan du skapa underbara sjalar som bärs nära huden, de blir vackra och släta i sin form.  Har du mycket grov ull? Då används det bäst som stickade plagg som bärs utanpå övriga plagg, exempelvis koftor eller sockar.

Tänk på att långa fiber ger ett garn som blir starkare än det garn som är gjort av korta fibrer. Och glöm inte att en mager alpacka ger väldigt mjuk ull men den fibern är inte lika hållbar som fibern från en sund och välnärd alpacka är. Det är precis som håret från en sjuk människa, det blir sprött och går av.

En ull som är finfibrig och inte innehåller täckhår är bra att använda till produkter som bärs nära huden såsom handledsvärmare eller halsdukar. Många är känsliga för täckhår och upplever att garnet sticks eller kliar, då är ull med en tjocklek på under 20 microner bra att använda.

Är det så att du har en ull som är finfibrig men väldigt kort, under fem centimeter långa fiber, ja då är det svårt att spinna den. Däremot är nunofelting ett bra alternativ (att tova ull på tygstycken av exempelvis siden).

Frågor? Välkomna att maila mig

sofia@hogalund.se

Boknörd?

Har haft ett Tradera-stim... Alla böckerna här är köpta på tradera, billigt förstås :) finns en del böcker som springer iväg på över hundralappen men då hoppar jag av budgivningen. Dessa ska upp och in i min fiberverkstad, godis för ögat och en kick för inspirationen

Färga alpackull

I söndags fick jag äntligen igång mitt första egna färgbad! Den sista pusselbiten var just grytan, måste ju vara en stor och oöm som rymmer mycket ull samtidigt som det enbart används till detta syftet.

Här i grytan är det Afrodite-ull, mjukt o härligt. 100 gr ull, 20gram Alun och 3 krm röd syntetfärg från Gudruns Ullbod. Ja o så en massa vatten förstås.
Det fick stå i 30 min cirka, enligt termometern kom det upp i 108gr c men det kokade aldrig. Därefter tog jag grytan av plattan och lät ullen svalna i sitt bad.
Färgen skulle blivit röd men blev någon slags rosa, fint blev det absolut!

Godis?

Halloweenstrumpor?

Nu har jag spunnit klart halloween-kardfloret, det blev 115 gram entrådigt.
Funderar på om jag ska prova spinna ihop detta med två tunna trådar av brunsvart garn så jag får ett tjockt tretrådigt garn, det borde ju vara det perfekta raggsockegarnet?

Happy Halloween -yarn

Kardade ihop Afrodite (vit), Cleopatra (brun) och Amorina (svart)... Och fick en sån härlig halloween-känsla! Visst ser det ut som håret på mamman i familjen Addams?

Tradera

Jag har shoppat lite på Tradera, nu har två av böckerna kommit. Och ja, de handlar om färg :-)
Nu behöver jag bara en bra, stor och oöm gryta sen är det bara att börja färga

Återanvändning och handspunnet blev bättre än originalet

När jag var på Ica häromdagen tog jag en sväng förbi deras garnavdelning och hittade det här gröna fluffiga garnet. Det är av 50% akryl och 50% polyamid, inte direkt naturliga material. Jag delade garnet, tog hand om dem fluffiga lilla tråden och klippte bort det andra gröna. Därefter spann jag ihop det grönfluffiga med entrådig svart Alpackatråd som jag spunnit av vår Amorina. Och tadaaa vilket resultat! Så mjukt, lätt, fluffigt och gosigt..
Mums!
Jag har ett nystan rostrött garn också, som jag knöt ihop härvan med. Jag ska dela på det garnet med och spinna ihop med alpackatråd.. Läckert! Frågan är.. Ska jag då använda brun eller svart tråd?

E-spinner!

Jag har fått den absolut bästa födelsedagspresenten genom tiderna, en elektronisk spinnrock!!
Kolla in!!!!
Sjuuuuukt glad jag blev! Den går dessutom snabbt, och spolarna är gigantiska. Nu kan vi börja producera ordentligt hihi

Mera art yarn är bra för själen

Här är två härvor jag skapat nu i dgarna. Den första är till vänster och den senaste till höger. I den härvan till höger har jag tillsatt blått mohairgarn, det blev fräckt!

Art yarn alpacka

Här är nästa blivande 'Art Yarn', blir läckert när jag tvinnat samman dessa :-)

Art Yarn alpaca

Här är kvällens experiment, brun och svart alpacka med blått garn...

Art Yarn alpaca

Tadaaaa mitt första 'Art yarn' av 100% handspunnen alpacka.

Och eftersom det är art yarn så ska det döpas....

'Brown Rastafari'

På spolen

Ser fint ut.. Och nu, upp på härvträet

Tunt o tjockt alpackagarn

Idag experimenterar jag lite.. Jag har kardat ihop Cleo (brun) med Amorina (svart) och gjort ett tjockt melerat entrådigt garn. Och så har jag spunnit en väldigt tunn tråd av Amorina (svart). Nu ska de tvinnas ihop, förväntar mig ett 'bulky yarn'

Godislådan

Nu e sista nystanet klart! Kvar att göra är att väga, packa o sedan skicka upp godislådan till Adora Alpacka som har anlitat mig till att lönspinna deras ull

Uppnystat nystan

:)

Sista nystanet blir klart!

Äntligen är all ull färdigspunnen efter hingsten Ambersun Romelius! Puuuh! Här håller jag på att nysta upp det tvåtrådiga handspunna alpackagarnet :)

Spin In Public

På lördag är det Spin In Public-day, ett event som görs över hela världen.
http://wwsipday.com/index.htm

Tyvärr är det inte så uppmärksammat än i Sverige.

Vågar du följa med mig till Karlskrona på lördag 15/9 och spinna några timmar?
Jag står för ullen... Har du ingen spinnrock så kan du låna en av mig..

Maila mig om du vill!
Sofia@hogalund.se

Mera alpackagarn

906 gram handspunnet alpackagarn ligger här. Nu har jag bara tre kardflor av den fawnfärgade ullen kvar, blir cirka fyra nystan till och sen är det klart!

Fiberverkstaden

Igår la jag mycket tid på att röja i mitt fiber-rum/fiberverkstad. Jag har fått till hyllorna bra, ställt spinnrockarna bakom och fått in en byrå. Vävstolen står också där bakom och väntar. På byrån har jag monterat en stor träskiva och satt upp ena stickmaskinen och en massa stickhäften/böcker för att ge mig själv inspiration. Och en ny lampa i hörnet så jag får bättre ljus när jag spinner. Nu är det bara bordet kvar att röja undan på, och sätta upp lite tavlor/inspirationsbilder så är det klart. Tänker printa ut bilder på alla alpackor och montera, det blir fint.

Ett inspirationsrum fullt av lugn och harmoni

Lönspinna ull

Till alla er som funderar på att låta någon handspinna/lönspinna er ull så kommer här vad jag tar i ersättning om ni anlitar mig.

För rensad vuxen alpackaull, otvättad, så tar jag 2:- per spunnet gram garn.

För rensad babyalpackaull, otvättad, så tar jag 2.50:- per spunnet gram.

Vill ni att jag tvättar ullen så tillkommer 0.50:- per spunnet gram.

Svinnet när man handspinner är otroligt litet, jag kan ta hand om nästan hela ullen och plockar enbart bort de bitar som absolut inte går att spinna.
Ullen bör vara över fem cm lång och mängden minst 50 gram.

Jag spinner även hund, katt, lama och andra djur. Oftast får man blanda upp den ullen med alpacka för att få den mer följsam. Jag spinner inte fårull.

Maila om du är intresserad

/Sofia 'Spinnare' Leijon
Sofia@hogalund.se

Hyllor fulla av alpackaull

I helgen var vi på IKEA i Kalmar och shoppade loss. Jag köpte två fristående hyllor till min fiberverkstad, den ena fylldes omedelbart med ullpåsar, förstaklass ull från årets klippning. Den andra hyllan ska också fyllas, med papperslådor fyllda med kardade flor. Och spinnrockarna står skyddade bakom, redo att användas när man önskar.. Ja förutom Älsklingen då, hon står alltid redo med kardfloret hängande :-)
Jag får nog ordning här inne till vintern.

Handspunnen alpackaull från Romelius bl.a

Nu börjar jag se slutet på Romelius ull, så härligt!! Sju kardflor kvar. Eller nej, nio är det ju! Jag tog skräpullen jag sorterat bort och gjorde två fulla kardflor av detta. Det är mest för att visa skillnaden på ull och ull, och för att Ulrika ska få ut så många nystan som möjligt eftersom Romelius inte lever längre.

Jag gillar verkligen att se så här många nystan ligga huller om buller i en låda. Tänk vilka stickprojekt de döljer! Ser med spänning fram mot vad Ulrika ska skapa av dessa, jag har ju gjort många del-leveranser. Detta blir den sista och sen ska jag ta tag i fölullen från våra egna alpackor -MUMS!

Inte bara ull

Det är inte bara fiber som ligger varmt om hjärtat. Här är min häst, hon är ett elva år gammalt Friesersto. Vacker. Underbar.

Svart och svart

Här håller jag två nystan, från två olika alpackor. Den övre är Triton och den undre är vår Amorina. De har samma pappa men det är en liten skillnad i ullen ändå. Det nedre nystanet är Amorinas babyull, från första klippningen. Det betyder att hennes solblekta föl-lockar gör nystanet aningens brunt i jämförelse med Tritons. Rätt charmigt tycker jag.

Att pigga upp sig

Ibland är världen stor och motig, ibland är man liten och lite trött. Och vill liksom bara få vara ifred en stund. Just så kändes det för mig ikväll.
Jag lägger in inlägg på fb som får mothugg, en del svarar så typigt att man nästan vill ge upp. Eller svara surt tillbaka. Eller bara skita i det.
Ja, världen är motig ibland.
För att muntra upp mig själv, fast det faktiskt inte alls är synd om mig, så gick jag ikväll upp på min fiberverkstad. Mitt egna röriga rum som är överfullt av spinnrockar, ull, kardflor, stickmaskiner, mer ull, lådor, fina små tavlor som ska sättas upp.. Och ännu mer ull. Det ligger ulltussar på golvet, jag får lite på strumporna när jag går. Brunt.. Hmm det är nog från centaurus.. Svart.. Är från antingen Triton eller Amorina... Vitt... Är nog från Eros. Ja ungefär så, men det gör mig glad när jag ser de små fibertussarna.
Jag satte mig med ett kardflor av Amorinas baby-ull och spann... Mjukt o fint går det, hennes fiber är långa så jag kan jobba stort med händerna... Drar flyttar sträcker matar, tramp tramp tramp. Kattungen på 12 veckor kom in och lekte en stund, jag ser på honom och ler samtidigt som jag spinner vidare.
Jag tittar mig runt i rummet o funderar på hur i all världen jag ska få någon ordning här? Hyllor, måste skaffa hyllor. Hmm. Och en riktigt bra arbetslampa i golvmodell. Sen glider tankarna vidare mot den kurs jag vill hålla i vinter. Lokal är redan bestämd..
Men innehållet? En dag eller två? Hur mycket hinner man på två dagar om man är ny i ullvärlden? Klart är i alla fall att kursen ska vända sig mot alpackafiber, enbart. En kort teorilektion tror jag man ska börja med, om fiberns struktur och vad man ska använda de olika typerna av huacayafiber. Sen ska vi spinna. Jag har några rockar man kan få låna men bäst är ju om de tar med sin egen. Eller lånar? Och hur många deltagare hinner jag med? Tio?
Man kanske skulle ha små stationer, färga ull i en hörna, tova i en annan och spinna däremellan? Eller ska vi skirta fällar tillsammans? Hmm. Och så måste vi så klart klämma in ett studiebesök hemma hos våra alpackor, prata fiberstruktur och avel, plus och minus om den och den ullen.
Så tittar jag ner på spolen, den är full.
Upp med garnet på spolmaskinen, häpp! En kväll avslutad på bästa sätt.

Föl!

Idag är det torsdag, men ingen vanlig torsdag ändå.
Vi har gått och väntat på Evita, hon har sett fölfärdig ut i flera dagar.. Och idag var det dags!
Peter steg upp och rastade hundarna, hämtade tidningen, kollade ankorna och gick sen ner i ladan. Där låg Evita och var i full fölning! Peter ringde snabbt mig för jag har ju missat varenda fölning det här året. Morgonrock, byxor och foppatofflor på, sen galloppade jag ner till ladan. Fölet var stort, Evita var besvärad. Det är svårt det där med att veta om man ska hjälpa till eller inte. Men, vi valde att hjälpa till försiktigt. Peter lirkade med fölet när Evita krystade, hon låg ner och gungade från sida till sida. Så la hon sig på sidan och plupp så kom en långbent grabb ut. En hingst!!!! Peter och jag tittade på varandra, det här är inte klokt! Vilken tur vi har haft i år med alla föl!!! Tre vackra stoföl och nu en hingst som faktiskt kan användas på alla våra ston om några år! Så skönt att kunna fixa det där med hingst och betäckning på ston här hemma, slippa köra iväg o lämna och hämta ston och hingstar.
Nu har vi Eros. Och lille grabben här. Kanske även Diego kan användas framöver, jag är lite osäker på honom men det är pga hans färg.
Den här lille grabben, som ännu inte fått sitt namn, ser brun ut. Han verkar även vara jämnt brun men grå i ansiktet och har en vit fläck i pannan. Mamma Evita har ju sin vita fläck i pannan och är lite gråsprängd i ullen på halsen. Och grabbens pappa är Ambersun Centaurus, en fantastiskt snygg hingst som går nere hos Kusipacha alpacka i Tomelilla. Centaurus ägs av Ambersun men står till förfogande för alpackadamer här i Sverige. Man får liksom passa på när det finns sådana snyggingar att tillgå.
Nä nu ska jag hjälpa grabben hitta matbaren på mamma :-)
Lycka!!!!!!

Rock

Upp på spinn-rummet, fram med älsklingen, på med Spotify och låtvalen är fartiga.. Spela riktigt högt och SPINN!!! Snabbare snabbare, låt ljudet från spinnrocken vandra igenom golvet o ut i väggarna, ta PLATS och LÅT rocken kämpa! Snabbare snabbare, svetten pärlar och ullen svischar in på spolen. Känn hur du nästan når maxfart på vad rocken klarar, se hur den svajar av ansträngning och pressa lite till. Hur fort kan det gå? Hur snabbt kan man spinna med bra resultat? Utmanar mig själv, utmanar rocken... Och vickar njutningsfullt med huvudet i takt med den medryckande musiken. Och vips, där är spolen så full att den nästan kräks.. Jag stannar upp, ser på rocken och konstaterar att den bara är den bästa rocken jag har. Byggd 1856.... Respekt!

Amorina

Den här fällen hade vi som övningsobjekt, det är Amorinas fäll.vilken skillnad det är på vuxen alpacka och babyalpacka! Såå mycket lättare att göra ren

Bebisalpacka

Här är en riktigt uschlig babyalpacka-fäll, fyyyy och usch vad skräp de samlar. Vem vill skicka in sånt här till ullutställning? För att få denna ren så krävs det kam och då förstör man ändå ullens struktur (staplarna försvinner)

Skirting

I helgen har vi haft besök av Tulo från Finspång, en nybliven alpackaägare (och åsneägare).
Vi har ägnat mycket tid åt att titta igenom alpackafällar, om de går att göra iordning inför ullutställning eller ej.
Vi började med Amorina för vi ville öva på en fäll som inte ska ställas ut. Vi vände från klippsida till utsida, plockade skräp och tog bort 'second cuts'. Därefter började vi ta bort stycken från kanterna som var fula, dvs sådana med mycket täckhår i eller som var väldigt korta för man vill även ha bort ullstycken som har kortare fiber än övriga fällen. Till slut var vi nöjda och la undan fällen. Så tog vi fram Glimmas fäll. Och som en typisk fölfäll var den väldigt full med skräp. Vi började plocka. Och plocka. Längs med ryggraden var det hopplöst, det gick inte att få rent. Gamla smulade löv, mossa, pinnar, halmflisbitar mm. Vi gav upp och la ner hennes ull i påsen igen.
Så tog vi Dixies fäll. Den var också skitig nästan lika illa som Glimmas. Vi höll på en stund men gav upp där också till slut. När vi konstaterade att vi inte kunde få den i utställnings-skick hämtade jag frisörsaxen och började putsa bort topparna med skräp i. Sedan vet jag att kardmaskinen rensar bort mycket skräp.
Och så var det Diegos tur. Tulo är en morgonpigg figur så hon la 2.5h på att skirta diegos ull. Den är nu nästan färdig för utställning.. Men så är frågan, vilken klass ska den fällen anmälas i? Brun? Multi? Rose grey? För diegos multi-fläck sitter ju i hans ansikte och inte på ryggen där fällen kommer ifrån.

Sist tog vi fram fällen från Eros, fantastiska mängder ull! Här var vi noga, vi plockade o plockade. Plockade ut små fiberprover från vänster, mitten och bak för att få mått på hur lång fibern över hela fällen ska vara. Och sen var det bara att plocka vidare.. Och vilken ull! Den är så jämn i kvalitet och längd! Och en glans som är otrolig.
Nu är hans ull färdigskirtad och nedlagd i en genomskinlig säck, redo att skickas iväg när det är dags.

Bilden ni ser är på Eros ull, visst ser den härlig ut!

Funkis!

Ikväll satte jag nytt drivsnöre på den senast inköpta spinnrocken och testade den, och den är FUNKIS!!! Fräckt! Jag blir alltid så glad när jag hittar gamla spinnrockar som fungerar. Troligen kommer denna rocken flytta hem till en väninna i Ljusfallshammar:-)

Jag är hänförd, förförd och kär!

Igår fick vår Cleopatra sitt första stoföl, en tjej efter Ambersun Centaurus.
Denna lilla tös är något av det sötaste jag sett! En sådan otrolig lyster i fibern, en mjukhet och en färg som verkligen drar ögonen till sig. Mums!
Alla våra föl är förstås vackra och speciella men denna lilla dam är något alldeles extra. Nu återstår det att se hur ullen utvecklar sig..... Kanske har vi fått till vårt första topp-föl? Mamma Cleo är väldigt förtjust i sin vackra dotter, hon pussar luktar och njuter av sitt alldeles egna föl. Och bryr sig inte ett dugg om att vi vill hälsa eller väga fölet men de andra alpackorna får minsann inte komma fram. Här är det skillnad på folk o folk :-)

Och så var det detta med namnet... Hmm.... Vi kommer nog snart fram till det också

FÖÖÖÖL!!

Vi har fått två föl av fyra så här långt. På bilden ser ni fjolårsfölet Alaska i bakgrunden och framför henne står Dundra till vänster och Athena till höger.
Först ut var Athena, hon är dotter till Artemis och hingsten Ambersun Evolution. Hon är så vit att det nästan gör ont i ögonen. Första dagarna förde den vita färgen mina tankar till ett par nya vita gympaskor, ni vet sådana som lyser!
Dundra kom därefter, dotter till Daphne och Ambersun Evolution. Dundra är inte vit, mera beige eller kanske light fawn? På bilden går det inte att se hennes färg för alpackorna har hittat en gammal eldningsplats och gladeligen rullat sig i detta gråa elände.
Dessa två föl är väldigt mycket släkt. De har samma pappa (Ambersun Evolution) och Daphne är dotter till Artemis.... vilket gör att Athena är moster till Dundra. men de är totalt olika i ullen. Nu går det inte att säga så mycket om ullen eftersom den har legat i fostervattnet och därmed inte har de egenskaper som ullen får framöver. Det enda vi kan säga är att ullen på fölen är glansig och mjuk.

Nu ser vi fram mot Cleopatras föl, hon är idag på dag 345 och kan få vilken dag som helst.

Fyndat!

Kolla här, 95:- på second hand :-)

Häpp!

Avspottad

Idag spottade vi av Amorina för andra gången med positivt resultat!
Och vad innebär då detta?

Jo, så här funkar alpackor..
Alpackor har ingen brunstperiod eller löp eller menstruation eller vad ni nu vill kalla det. De är tillgängliga året runt så länge de inte är dräktiga. En alpacka går dräktig cirka 330-365 dagar, efter fölning vill man gärna vänta till 18 dagar eller mer innan hon får träffa hingst.
När hingsten träffar stoet så 'luktar han av' henne, han känner på doften om hon är dräktig eller ej. Om hon är tillgänglig så jagar han henne, rider på henne tills hon lägger sig ner. Under tiden sjunger han för henne, ett hummande läte, och han fortsätter sjunga under hela kärleksakten som varar allt från tio minuter till trettio minuter. Hingstens sång framkallar ägglossning hos stoet. Vid ägglossning framkallas även en del hormoner hos stoet som påverkar henne att tro att hon är dräktig även om hon inte är det. För det är inte alltid som betäckningen resulterar i ett befruktat ägg. Efter kärkeksakten skiljs hingst och sto åt och så låter man de träffas igen efter en 7-10 dagar för en så kallad avspottning. Är stoet dräktigt så vill hon alltså inte ha med hingsten att göra, han kommer försöka jaga henne, rida henne och sjunga för henne. Är hon dräktig så springer hon undan, sparkar åt honom eller i värsta fall -spottar på honom. En del ston är väldigt träffsäkra, de kan träffa en hingst rätt mellan ögonen om de vill.
Så låter man det gå ytterligare en vecka för att därefter släppa ihop dem igen. Är det så att stoet reagerade med att spotta vid första avspottningen så kan hon lägga sig vid andra träffen, hon var med andra ord inte dräktig utan enbart påverkad av hormonerna kring ägglossningen.

Och nu har alltså Amorina träffat hingsten Eros två gånger efter betäckning och hon markerar tydligt att hon inte är tillgänglig. Vilket betyder att vi troligen får föl efter dem nästa år! Tjohooo!!!!



Med Vänlig Hälsning
Sofia Leijon

I väntan

Vi är just nu mitt i fölväntans tider. En alpacka går ungefär 330-365 dagar från betäckning till fölning, sen finns det alltid undantag. De som går kortare tid och de som går längre.
Nu idag har Daphne gått 341 dagar, Artemis 327 och Cleo 317.
För fyra dagar sedan sjönk Artemis mage ner, bandet i ryggen som håller fölet på plats har lossnat (inuti) så då ser det ut som att fölet ligger långt ner, som att man lagt en stor melon i en hängmatta. I flanken går magen in ordentligt, som ett stort hålrum. Då är det nära. Sedan ska magen åka upp lite igen och då är det dags.
Daphnes mage åkte ner idag och hon har förvärkskänningar. Artemis står helst på samma ställe, kniper, lägger tyngd på frambene och knäar lite med bakbenen och kutar med ryggen. Jag har varit på helspänn nu sedan i fredags, jag är redo!!
För Artemis är en av få alpackor som inte klarar fölningen utan hjälp.
Med vartenda föl har det varit samma sak, huvud hals och ben kommer ut fint men därefter lägger värkarbetet av. Fölet stannar/fastnar med bogen. Då behöver man vara där och hjälpa fölet ut, försiktigt.

Idag när jag gick in i ligghallen hos tjejerna så kom Artemis fram till mig, ställde sig nära (0.5m?) och liksom sökte kontakt. Artemis är en väldigt avståndstagande alpacka som helst håller sig några meter bort från människan. Men nu börjar det närma sig fölning. Som att hon frågade mig 'är du med mig när fölet kommer, hjälper du mig då Sofia?

Alpackor är magiska...

Dag 327 Artemis

Liten är nu stor

Vårt lilla förstfödda föl Amorina är nu två år gammal och fick därför träffa hingsten Eros i lördags.
Jag har haft lite beslutsångest angående om Amorina skulle träffa hingst över huvud taget i sitt liv, hon är ju vår sneda lilla kärlek. På alpackaföreningens hemsida har jag publicerat berättelsen om Amorina och hennes speciella snedhet http://www.alpackaforeningen.se/sned-vid-fodseln/

Betäckningen varade i cirka tjugofem minuter. Eros är dubbelt så stor som Amorina och därmed väldigt tung. Amorina har lite svårt att ligga 'rakt', hennes högra bakben vill inte vika in sig ordentligt. Och det blev inte bättre med en så tung man på ryggen.. Så i slutet låg hon på sidan, det såg inte så värst bekvämt ut och jag var rädd att han skulle trycka sönder hennes lungor så min man och jag fick med förenade krafter välta tillbaka henne på rätt köl med hingst uppepå. Pust!
Allt gick annars bra, nu hoppas vi att allt går väl och att amorina får ett eget vackert litet föl.
Hennes snedhet ska inte vara ärftlig enligt veterinär. Och en alpacka mår bäst när den är dräktig.. Det är liksom det som är meningen med livet, i alla fall om du frågar ett alpackasto :)

Jag har fortfarande lite orosmoln i magen.. Kommer amorinas höfter att klara tyngden av fölet i slutet av dräktigheten? Kommer födseln gå bra?
Kanske blir det bara detta fölet? Eller så går allt hur bra som helst.

Visst är de ett vackert par?

Tre gringos

För några veckor sedan fick vi hem hingsten Eros och hand kompis Exet, de går nu tillsammans med vår lille alpackapojk Diego. Dessa tre har bildat en skön trio, en riktigt trevlig flock att vila ögonen på. Diego blir fostrad på ett milt vis, jag trodde väl att de skulle vara lite för tuffa mot den lilla grabben men det funkar fint.
Och vem bestämmer? Fawnfärgade Exet (som är valack) eller vita Eros? Jag vet faktiskt inte, ibland är det som att de delar på rollen. Exet är så söt med sin nätta kropp, fina hållning och runda söta öron. Eros är stor och maffig, snygga ben och stark rygg. Och lille Diego är som en liten sparv bredvid dessa två.
Nu kommer ju Diego att växa till sig med åren, det ska bli spännande att följa hans utveckling.

Njutbart tidsfördriv

I väntan på att mitt spinna-rum blir klart med belysning och bänkar så har jag placerat min älsklings-spinnrock i hallen bredvid marsvinsburen. De får sällskap och jag njuter av att spinna. Jag hittade faktiskt tre kardade flor av hingsten Triton (ägs av Ulrika Westblom, Adora Alpacka) så de måste jag spinna upp. Jag har trott att jag var färdig med hans ull men nepp så var inte fallet. Och jag har nog en förklaring, ganska godtagbar.. I förra huset fick jag gömma och placera ull, spinnutrustning, kardgrejer, nystan, kardflor osv över hela huset eftersom jag inte hade något hobbyrum. Det var ull i lådor under sängarna, i skåp, i klädkammaren, i barnens rum osv. Nu när allt är samlat så dyker det upp grejer :)
Så, jag fick njuta av Tritons ull lite till, den är verkligen fantastisk att spinna för hand. Hoppas det går i arv till hans avkommor, kan i så fall varmt rekommendera att köpa föl efter Triton. Eller kanske bara ull?

Tre år vs ett år

På denna bilden ser ni två ullprover från samma alpacka. Provet till vänster är från Cleopatras första klippning, hennes baby-ull, då var hon 11 månader gammal. Provet till höger är från Cleopatras tredje klippning, nästan tre år gammal alltså. Otroligt vilken skillnad och vilken försämring i kvalitet i mina ögon. Micronerna är högre, längden är kortare osv. Krimpigheten finns där fortfarande men färgen är ljusare.
Vad har hänt?
Jo. Hon är nu högdräktig. Hon är dessutom glad i mat och är rund som en tunna över ryggen.
Och hon mår väldigt bra, det syns på henne. Alpackor som får dåligt med mat får mjukare ull av den anledningen att energin går till kroppen istället för till ullen. Och jag vill att våra alpackor ska må bra!
Men vi fortsätter vår avel med eftersträvan att få sunda friska alpackor som mår bra men som ÄVEN behåller sin ullkvalitet år efter år. Detta är en riktig utmaning.

Och tro nu inte att Cleopatra är ett dåligt alpackaval för det är hon inte. Hon är den av alla våra djur som har den bästa kroppshållningen och den vackraste utstrålningen. Så, kombinera henne med en hingst med fantastisk ull men taskig kroppshållning så ska ni få se på grejer :)

Klippning idag och de är fortfarande blöta!

I onsdags regnade det här, heela långa dagen. Så på kvällen vid tiotiden stängde jag in alpackorna i deras ligghall så de skulle hinna torka upp. I går, torsdag, på kvällen flyttade vi dem in i ladan istället med massa ny halm och ställde upp båda jätteportarna på vid gavel så det skulle fläkta dem torra. Och nu när jag gick ner till dom på fm så är de fortfarande (!) blöta.... Suck. Tittar ut på himlen.. Moln som ser blöta ut men det är uppehåll... Det blåser lite och känns tryckande sådär som det gör innan det åskar. Konstaterar då att våra alpackor är stora Wettexdukar, de suger åt sig fukten i luften.
Så, jag hämtade ett gäng bygg-grindar och satte upp en fålla ut ur ladan och in till gamla fållan o så öppnade jag upp så de kan gå fritt ut o in.. NU ska de väl hinna torka.. Hoppas.

Jag ska ta med kameran ner till klippningen, får se om man hinner fota något :)

Klippning imorgon och snart kommer EROS!!!

Imorgon, fredag, är det dags för alpackorna att bli friserade. Jag ser fram mot mängders mängder med ull av finfin kvalitet. Men, hinner alpackorna att torka upp innan det är dags? Det regnade hela dagen hos oss igår så alpackorna såg ut som dränkta katter när jag var nere vid tiotiden på kvällen. Så, då stängde jag in dem i ligghallen.... Men nu på morgonen så tycker jag att de ser lika blöta ut som igår. Hoppas hoppas hoppas de hinner torka. Ikväll flyttar vi över dem från ligghallen till fållan inne i ladan och låter båda stordörrarna vara helt öppna så det blåser igenom. Det är väl allt vi kan göra, om vi nu inte ska stå och blåsa på dem med hårfön.
Jag tänker skicka in en del ull till årets alpackaull-utställning... funderar på att skicka Daphnes, Dixies, Glimmas, Diegos och Amorinas ull. Alaskas ull är ingen mening att skicka in, hon har förstört den i alla taggbuskarna i hagen (gissa om de kommer tas bort under sommaren?). Evitas ull är inte tillräckligt bra i år, det har tagit hårt på henne att bli mamma och ha föl i magen samtidigt som hon har gett di till Diego. Cleos ull är för grov. Artemis är en gammal dam och hennes ull behöver inte bedömas. Afrodites ull innehar för mycket täckhår.
Och ja visst ja!!!!!! Jag ska så klart skicka in ullen från Langstorps Eros, hingsten som flyttar hit på tisdag!!!!! Han fick kanonbedömning i förra årets ullutställning :-)

Langstorps Eros meriter:

2011 Tenhult:

1:a pris Ungdjur, hingst, vit

Reservchampion, hingst, vit
Vinnare av ”Made in Sweden”

Ullutställning september 2011

1:a plats i vuxenklassen för vita djur med 64,5 poäng av 100 möjliga

Oväntat fynd!

Jag gjorde ett fynd idag, på Pingstkyrkans Second Hand-affär i Karlskrona. En spinnrock för 75 (!) kr, ett riktigt fynd. De hade fyra stycken därinne men det var bara denna som var okej. Någon idiot har målat den blå, det går inte att byta spole på den för trämuttergrejen är fastmålad. Bortsett från det så rör sig allting perfekt!
Kan inte smälta det låga priset... Får nog spinna in den ikväll :)

Hemma igen efter årets alpackautställning

Årets alpackautställning bjöd på större konkurrens än någonsin förr, importdjuren är fler och aveln i Sverige blir stadigt bättre. Vi har väldigt fina djur i landet men de saknar den täthet (Density) och jämnhet (Standard Deviation) som de importerade djuren har. Våra djur är fina i form och kropp i övrigt.
Vi hade stort hopp om lilla Dixie, hon har så fina lockar. Men konkurrensen var för stor och varken Glimma, Dixie eller Alaska blev placerade i år. Däremot gick det bättre för vårt hingstföl HA Don Diego! Det var lite strul med färgbedömningen först, är han multi, brun eller grå?
Han blev placerad i multi till slut och ta mej tusan, han vann klassen! Ett förstapris!! Duktiga Diego! Det delas inte ut Championat i multi så det slutade där, annars kanske vi kunde fått ett band också? Vem vet :)
Lucas ställde upp i Juniorhandling med lilla Dixie, de skötte sig oerhört bra och fick en fin andraplatsrosett och en ryggsäck. Bra jobbat!
Nu smälter vi alla intryck vi fick, jag tror jag skriver mer om mina funderingar och tankar framöver här på Bloggen.

Planering.... vad ska med till utställningen och vad är fullkomligt onödigt?

Vi satte oss och skrev ned en lista imorse över saker vi ska ta med på resan...

* Djurägarintyg
* Kratta, bajshink, spade
* Vattenhink
* Vatten i dunk
* Grimmor varav en extra (ifall någon går sönder)
* Hösilagebal
* Pellets
* Mathinkar
* Piggborste (Att ta bort bajskulor från baksidan av bakbenen)

Och till oss så kom kylväskan överst på listan :-)

Frågan är nu.... vad har vi glömt?

Förberedelser inför helgens alpackautställning

Nu ikväll har vi skiljt av de fyra alpackor som ska med upp till utställningen i helgen. Dixie, Alaska, Diego och Glimma har fått en stor fålla inne i ladan. Varför? Ja så här har vi aldrig gjort förut utan vi känner oss fram med vad som är bäst..
* Alpackorna är torra vid utställningen.
* Vi får väck mossa pinnar och annat skröfs ur ullen så den är ren till utställningen.
* fölen är frånskiljda sina mammor några dagar innan avfärd

Bra eller dåligt beslut? Ja det får vi se.. Säkert kommer vädret vara kanonfint bara för att vi stängt in dem, men man vet aldrig med april månads vädernycker.

Det intressanta är att deras mammor beter sig som att inget hänt, de går förnöjt och tuggar.
Bland de instängda fölen var det desto mer aktivitet. Glimma blev smått panikslagen, sökte igenom nätet efter hål, kollade höjd om hon kunde hoppa över osv. När hon konstaterat att de är instängda så sattes rangordningen, ny flock ny ledare... Och ledaren är -Glimma! Tadaaaa! Det trodde jag inte, jag var helt övertygad om att Alaska skulle ta kommandot. Intressant i alla fall.
Vi fortsätter med grimträning imorgon, provar ut vilken grimma som sitter bäst osv. Ska väl även se över fötterna en extra gång så inte deras klor är för långa

Grimträning

Det börjar gå upp för mig att det snart är utställning!!!! Inte långt kvar nu, den 21 april är det dags.... Då får man se till att grimträna lite mer intensivt. Idag tig jag ut Diego och Amorina, vi gick en runda både utanför och inne i hagen. Det var länge sedan vi gick med Amorina, det kändes som att förflytta en tegelsten... Men i slutet släppte det och de gick fint med slakt koppel, härligt avspänt. Avslutet gick också bra. Diego gick till sin mamma men vände därefter o kom tillbaka till mig för att bara stå o nosa på min arm en halv minut.. Lycklig blev jag!

Mat-ro

När vi hade åtta alpackor gick utfodringen lugnt o stillsamt men när vi fick hem ytterligare två damer så blev matkaoset ett faktum. Alla sprang i allas spannar och de nya vågade inte äta. Men nu har vi hittar lösningen! Vi stänger in Alaska i egen hytt vid utfodringen, då är lugnet tillbaka. Hihi :-)

Bild på pälsluggade Alaska

Här är en bild tagen idag på vår Alaska. Det ni ska titta på är hennes framben, hon har alltså lyckats lugga av sig pälsen på framsidan av båda frambenen. Denna lilla snorpa, hur kommer detta gå på utställningen.. :-/