Färgskala som riktmärke

Det ni ser här är en färgkarta över alpackans färger, den används som stöd vid färgbestämning på individen. Just denna karta är av engelsk standard, det saknas en färg här enligt min mening och det är färgen 'Roan', en brun färg med insprängda grå strån. Utgår man från nedan så är roanfärgsättningen 'brun med vita inslag' vilket inte är önskvärt. Vi har två sådana alpackor i vår flock, det är Evita och hennes son Don Diego.

Alpacka Suri-ull

Denna bild tog jag när jag var på alpacka-kurs nyligen. Det är bild på suri-alpacka-ull. Det finns två sorters alpackor, det är Suri och det är Huacaya. Våra alpackor är av rasen Huacaya. Suri är totalt annorlunda i känslan av ullen. Den känns... Kall och fuktig... Fast den inte är det. En otroligt tät ull, det är ingen luft mellan hårstråna som det är i huacayans ull. Denna ullen går mycket bra att spinna såvida den inte är för lång,
Då får man kapa fiberna på längden.
Suri är mycket blankare än Huacaya. Och eftersom den är så kompakt så blir det inte så stor mängd när man lägger upp det så här som vi gjorde. Det ni ser här är sadelklippet från ett djur, hade det varit från en huacaya så hade vi täckt hela bordet :-)

Två entrådiga rullar

Som så småningom ska bli ett härligt garnnystan

Kardat flor

Såhär ser ett kardat flor ut. Det är fortfarande ullen från alpackahingsten Nybo Triton som jag jobbar med. Det är en fin glans i hans fiber trots att ullen är otvättad

Upprullad

Det spunna kardfloret har jag nu nystat upp på en toarulle med hjälp av nystmaskinen. Nu dags för nästa kardflor
:-)

Ett spunnet kardflor

Det är en speciell känsla det där att se kardfloret omvandlat till handspunnet garn. Jag blir alltid förvånad över att det inte blir mer 'mängd' garn. Men, så vet jag ju också att detta entrådigt spunna garn ska tvinnas med ytterligare ett spunnet kardat flor till ett härligt tvåtrådigt handspunnet garnnystan. På denna spinnrocken så får jag inte plats med så mycket garn på spolen, det rör sig om 75 gram som mest innan spolen är full.

Spinn spinn spinn

Tog fram alpackahingsten Nybo Tritons ull ikväll, den ska omvandlas till härligt garn. Tritons ull är väldigt jämn, har långa mjuka fibrer och är en ren fröjd att spinna :-) hoppas matte Ulrika Westblom blir nöjd med resultatet

En titt på ytan

Så här härlig ser Dixies ull ut på utsidan, som en gosig ryamatta

Fölet Dixie

Här är en titt in i Alpackafölet Dixies ull. Det ni ser är en väldigt blank ull, fina staples och härlig längd. Ullen är light fawn- färgad och jämn i färgsättningen. Krimpighet och täthet är något jag skulle vilja ha mer av men den är väldigt finfibrig och blank. En spännande ull som kommer bli härlig att spinna, men det blir inte så stor mängd ull vid klippning eftersom den inte är så tät

Fölet Don Diego

Detta är en titt in i alpackafölet Diegos ull. Det var svårt att få en bra bild för han ville INTE vara fasthållen för fotografering. Det ni ser är en mycket finfibrig tät ull med mycket krimp och smala fina staples. Färgmässigt är den något ojämn med grå strån iblandat i det bruna.

Fölet Alaska

Detta är en titt in i alpacka-fölet Alaskas ull. Man öppnar på sidan av kroppen och ser försiktigt ned. Det ni ser är en glansig ull, relativt tät och med fin krimpighet. Fiberna formar sig i 'staples' och sitter fint ihop. Finfibrig och jämn i färg

Vila i frid älskade katt

För ett år sedan tog vi hand om två katter från KattKommando Syd, helt underbara varelser. De senaste dagarna har Benny betett sig annorlunda. Han slutade hålla efter sin vackra päls som blev fet och o-ren. Han åt mycket mindre. Hans ryggrad syntes mer och han blev väldigt bukig. Han blev blek om nosen och i tandköttet. Jag ringde veterinären imorse och vi fick tid 9:30. Väl där så kände de igenom Benny, han röntgades och man tog blodprover och temp. Det var vätska han har i buken och det var mycket av den varan. Blåsljud på hjärtat också. När de tog prover på vätskan så var den gul och klibbig, inget bra. Vår katt Benny har utvecklat våt FIP, en obotlig virussjukdom som bara går på katter. Det var inget annat att göra än att låta honom somna in. Men, när man står där och får beslutet så är det som att hjärtat vill kräkas, det är så svårt att säga hejdå. Man förstår ingenting, att det kan komma så snabbt! Och i nästa steg blir jag förbannad, han måste ju haft denna sjuka när han kom till oss.. För här hemma träffar han inga andra katter.
Så, sänd mig gärna stärkande tankar idag. Jag behöver det.

Blivande rosa handledsvärmare

Detta är slånbärsfärgad alpacka-ull som jag ska karda och spinna.
Därefter ska det stickas små bedårande handledsvärmare till min dotter Mira 3,5 år gammal. Spännande, eller hur!